And its alive!

Efter ett..hrm..ja ett år eller så inaktivitet har jag beslutat mig för att försöka börja skriva lite på min blogg igen. Vilket förstås känns ganska töntigt att meddela här med tanke på att min nuvarande läsarkrets består av...max en person. 

Spending my time in the sovrummet

Som jag tidigare skrev så har jag blivit sjuk. Märkte dock att det blev en mindre utmaning att genomföra föreläsningar i detta tillstånd! När man som jag gärna pratar fortare än hjärnan tänker så blir det genast mycket svårare att rädda om man skulle råka säga något knasigt. Men jag tror nog att dagens föreläsning gick bra, även om studenterna var lite väl tysta. En större utmaning blir troligen imorgon då jag har fyra timmars föreläsning.

Det är verkligen intressant att föreläsa med feber. På sätt och vis känns det som att man föreläser utanför sig själv med hjärnan inpackad i bomull och lock för öronen hehe. Under dagens föreläsning diskuterade jag bland annat vikten av att tillse att användarens fokus ligger på uppgiften den har för handen, och idag fick jag verkligen ett bevis på hur svårt det kan vara att hålla fokus när det ligger något som stör konstant. Extra frustrerande blir det när man har hållt samma föreläsning två gånger tidigare, i mer eller mindre samma format.

Något ganskt intressant hände idag (ja i min lilla slutna akademiska värld i alla fall). Jag upptäckte idag hur lätt det är att singaler blir misstolkade när det gäller online kommunikation. En av mina studenter gjorde en analys av smileys på flashbacks forum och en av kommentarerna var att de var på gränsen till rasistiska. Hade han bara varit tydlig nog då han skrev meddelandet så hade detta utan tvekan avhjälpts redan på ett tidigt stadie. Kanske är det så att bloggen i sig har en stor brist...närmligen att den är publik samtidigt som den inte har en fast besökarkrets (i många fall) och detta gör att de som läser bloggen inte har den kontext som behövs för att förstå personen i fråga. Kanske är det just genom bloggen som man skall testa hur man på bästa sätt kan få fram ett budskap online i en förhållandevis styrd miljö. Trots allt så är det jag som styr innehållet vad gäller ämne och innehåll på detta, men det är de som läser är helt utlämnade till att göra en tolkning av just det som jag skrivit. Intressant indeed.

För övrigt så läste jag att man kan locka upp daggmaskar till markytan genom vibrationer. Och jag som skickade in en  (till en tävling) teknikmagasinet om skor som som lockade upp maskar till markytan genom att sända vibrationer genom marken. Tänk så rätt jag hade!

Fred och ut!

Att bli irriterad...

Här satt man i jobbets lugna vrå och skrev ett lååångt inlägg om bloggandets vara och inte vara. Då jag även ville lägga in lite länkar och ett filmklipp från youtube så valde jag att spara det som utkast. Sparades det? Nääh, självklart inte!

Så vad göra då? Förstås tar jag chansen att klaga på systemet så mycket som möjligt. Men å andra sidan...att läsa någons klagan gör väl knappast någon glad. Så istället får jag helt enkelt konstatera att Murphys Lag stämmer till 100% som vanligt. Se till exempel på livet i stort. Om du jobbar och står i och därigenom blir stressad så går du med smått ångest hela dagarna...när det sedan börjar lugna ner sig så blir man istället sjuk. Återigen..tack du store Murphy! Man kan också säga att detta bekräftas av 90% regeln:

90% av ett uppdrag tar 10% procent av tiden. De övriga 10%:en tar de resterande 90%:en av tiden.

Kanske tyder detta på att jag har en cynisk syn på livet i stort? Nej inte alls. Jag älskar mitt liv och jag värderar verkligen varje dag som jag får med Marie, mina vänner och inte minst mina studenter. Med det sagt så känner jag att jag kan återgå till att skriva om mitt tidigare inlägg.

Efter att ha spenderat flertalet timmar vid mina studenters bloggar så har jag börjat fundera mer och mer över syftet med bloggar. I artikeln Why  we blog så tas det upp ett flertal intressanta punkter. Men utifrån den kurs jag nu håller så ställs detta på sin spets då många av mina studenter inte tidigare har haft bloggar. Det blir intressant att se hur och om några av dessa kommer att ändra ståndpunkt under tiden. Det märks redan nu tydligt hur det de bloggar om ständigt kommer upp till diskussion, både i och utanför klassrummet. Att prata OM bloggar är i många fall mer intressant än själva bloggandet i sig. Självklart så vill man ständigt ha kommentarer på sina inlägg, men samtidigt framkom det vid flertalet tillfällen att många av mina studenter inte skrev kommentarer, men däremot ofta diskutera dessa när de träffades. Denna synergi mellan det online-baserade bloggandet och real life känns både spännande och uppfriskande.

Ett annat intressant fenomen är det faktum att många bloggare har börjat lägga ut videoklipp på sig själva på youtube och sedan länkat in detta till sina bloggar. Kanske är videobloggen framtidens melodi? Eller är det snarare så att anonymiteten som erhålls genom nätet bidrar till att flertalet väljer att börja blogga? Personligen tror jag inte att jag skulle vilja lägga ut en videoblog, varför skulle någon vilja sitta och lyssna på mitt babblande när jag lika väl kan skriva ner det och dessutom infoga länkar och videomaterial. Antalet kanaler i kommunikationen blir på så sätt lite mer lätthanterligt. Kan förstås tänka mig att detta skulle vara trevligt om det vore så att endast mina nära och kära skulle läsa min blogg. Men i så fall så tror jag inte att bloggen är rätt medium, IMO så är den publika sidan av bloggandet just det som gör det extra intressant och inte minst de möjligheter som detta medför höjer ytterligare detta intresse.

Man talar ofta om "Thrill, spill and kill" kring nätaktiviteter. Att detta kan knytas till bloggandet genom nedanstående känns som en av de klara fördelarna, inte bara med bloggande utan nätaktiviteter i stort.

Thrill: Att få kommentarer från främlingar över sina tankar och funderingar eller de projekt som redovisas. Att här balansera på gränsen mellan det tillåtna och icke tillåtna.

Spill: Att balansera på gränsen mellan det allt för personliga och det allt för allmänna.

Kill: Att riskera elaka personers kommentarer.

För övrigt så anser jag att root beer är ett utmärkt substitut till godis, men förfärligt avskyvärt som måltidsdryck.

Fred och ut!

Datormedierad Kommunikation

Då har kursen dragit igång då. Med tanke på hur länge sedan jag hade föreläsningar sedan så känns det verkligen fantastiskt! Det är verkligen jätteroligt att föreläsa, man får bara hoppas att detta även smittar av sig på studenterna.

Har också märkt att jag har lite svårt att hålla de tidsramar jag satt ut, den "planerade" föreläsningen verkar snarare närma sig åtta timmar än de fyra som det var tänkt. Till del beror detta förstås på att mina studenter är väldigt engagerade och kommer med intressanta synpunkter. Verkligen kul att jobba i en så rolig och kreativ miljö.

Som en del i kursen så har de alla fått starta varsin blogg, med blandade känslor minst sagt hehe. Men av de som jag hittills har läst så får jag en känsla av att de ändå är villiga och nyfikna på bloggande, oavsett tidigare inställning. Kanske en del blir omvända, kanske en del tvärt om. Huvudsaken är att vi kan diskutera detta "fenomen" som ändå är den benämning som jag själv tycker passar bäst på bloggande.

Tillbaka till förberedelsen inför nästa föreläsning, eller snarare finslipning kanske jag skulle säga då jag bara hann med en tredjedel i tisdags!

Fred och ut!

Meebo..melike...

Av en kollega upptäckte jag tjänsten meebo. Väldigt trevligt verktyg både för att koppla ihop msn, icq och andra IM-tjänster, men även för att starta rum och skapa chattmöjligheten bland annat på mina kurshemsidor. Otroligt trevligt!

Förstås så måste jag även testa att lägga in det här på bloggen...så chat on! :)


Första inlägget...

Första bloggen..en start på mitt nya liv? Har varit en minst sagt hektiskt vecka med mycket att göra. Workbooks som skall rättas och kurser som skall fixas. Har varit på första mötet med blogg.se kring bloggboks-metoden och det verkar väldigt positivt!

Nu håller jag tummarna för att vår käre prefekt även han tycker att det verkar som en otroligt god ide...

RSS 2.0